Det är mysigt att cykla i -30°

I fredags fick jag för första gången cykla som en vintercyklist på riktigt och jag trodde jag skulle DÖ!!!

När jag kom ut till cykeln så hade båda bromsarna frusit och växlarna, plus att kedjan fastnade..

Bra start på morgonen eller inte....

Insåg att det skulle ta mig längre tid att åka kommunalt så jag nöjde mig med att få igång bakbromsen lite halv taskigt. För jag ville ju helst inte komma sent till jobbet.

Mina däck är ju inte sådär super breda och det hade snöat hela natten och även frusit på så det gjorde det hela livsfarligt för så fort man korsade någon annans spår så var man på väg att ramla.
Tänkte nog tusen ggr att det här det gör jag aldrig mer om....

Men vad fan, jag måste ju komma hem på något sätt och det vara bara till att göra om samma procedur en gång till.
Men till min stora glädje så gick det så mycket bättre då snön hade blivit tilltrampad.

Så imorse fanns det ingen tvivel på vilket färdmedel jag skulle välja.

Hoppade på cykeln strax efter 06:10 och temperaturen visade -15°.

Men det var så himla mysigt!!!
Snön lyser upp så bra och det knastrar härligt i snön.
Dock så är det svårt att se konturena i snön och det gör det hela lite mer spännande.

Alla på jobbet tyckte jag var knäpp som cyklade, men det bästa är att den första jag pratade med när jag kom till jobbet var en cyklist och han tyckte ju såklart inte det då även han njöt på turen till jobbet.


Insåg att när jag skulle cykla hem så var det motvind, se bilden.
Vilket gjorde upplevelsen lite kallare och mina tår var inte alltför glada på vägen hem.

Men hur som haver, jag kan nog kalla mig för vintercyklist nu, vilket jag aldrig i hela mitt liv hade trott för något år sedan...