Sidor

onsdag 10 april 2013

Det är du mot dig själv, acceptera det!

När jag började träna lite mer i mitt liv på gym så gick jag alltid och då menar jag ALLTID på gruppträningsklasser.

Jag har gått på det mesta som erbjöds och gick helst på flera pass i rad, men samtidigt så sneglade jag alltid ut i gymmet på de som styrketränade.

Jag beundrades alltid över de "starka" killarna och tjejerna och jag hade alltid känslan om att jag skulle bli uttittad om jag började köra styrketräning, dels för att jag förmodligen inte skulle orka så mycket och dels för att jag inte riktigt visste hur man gjorde alla övningar.

Jag vet att jag inte är ensam om denna känsla men till skillnad från många så har jag gjort något åt det.

Det hela började med att på ett av mina tidigare jobb så fanns det ett gym och jag började att gymma där tillsammans med grabbarna, för då visste jag att de hjälpte mig och jag slapp behöva känna den där känsla om att jag var klen eftersom det var ytterst få tjejer som tränade där och att jämföra sig med killarna brydde jag mig inte om.
Men någon gång så hände det, att det kom in en tjej som var starkare än mig och vad tror ni att jag gjorde?

Jo jag öste på vikter och försökte "spela cool" och körde enbart de övningarna som jag visste med mig själv att jag var hyfsat stark i, detta är rent ut sagt idiotiskt.
Att lägga på mer vikt än vad man egentligen kanske orkar kan orsaka skador eftersom man oftast  tappar tekniken.

Men jag var iaf ett steg närmare gymmet och jag "vågade" träna där (på gymmet på jobbet) varje vardag och kände mig hyfsat bekväm så att när jag beslutade att sluta att enbart gå på alla gruppträningklasser på Sats och ta klivet ut i gymmet så kändes det inte lika läskigt, dock låg ju den här känslan om att jag kommer vara klenare än andra kvar.

Denna känsla om att man känner sig klen och jämför sig med andra tjejer/killar på gymmet tror jag att de flesta känner igen sig i, jag har upplevt det och jag vet att jag flera ggr har hux flux ändrat dagens tänkta träning till mina favorit övningar enbart för att jag kände att det var jobbigt att jag tog så lite på vissa övningar.
Detta gör ju också att jag aldrig kommer att bli stark i de övningar som jag väljer att hoppa över.

Nu skulle jag inte göra detta då jag känner mig säker i mig själv och dels så måste man ändra mindset till att inse att vem är det jag tränar för?
Tränar jag för de andra på gymmet eller för mig själv?
Att jämföra sig är helt idiotiskt (man kan absolut ha det som en sporre, om det ger positiv energi) och slöseri med din tid på gymmet.

Gå dit med tanken om att förbättra dig själv och att nå just dina mål.
Strunta i vad de andra tar i vikt osv, jämför med dig själv istället och se om du gör några framsteg osv.
Det ger energi om något!!
You against you

Min utveckling, min tid på gymmet, min tid att förändra/stärka det jag behöver!


Plus att ingen som tränar på gymmet har en aning om vad du har tränat/gjort tidigare under dagen/veckan/månaden, om du är skadad eller kör en lätt/medel/tung vecka, om du kör prehab eller rehab.
Som sagt ingen vet vad just du har gjort den senaste tiden, vilket gör att jämföra sig med någon annan är helt värdelöst eftersom ni inte tränar efter samma utgångspunkt.

Fokusera på dig själv och din träning ENBART!!

och känner du dig obekväm med att styrketräna  så ta hjälp av en PT eller instruktör, oftast så ingår det i  ditt medlemskap så att du vet hur du ska utföra övningar m.m

Ju mer trygg du känner dig i det du ska göra desto bättre kommer du att prestera och du kommer att våga utmana dig själv.

Mitt enkla råd är alltså TRÄNA FÖR DIG SJÄLV OCH INGEN ANNAN.

Kör hårt nu allihopa!! och våga styrketräna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar