lördag 21 augusti 2010

Stockholm-Rättvik, en tur på närmare 30mil

Här kommer min berättelse om när jag för en månad sedan cyklade hem till Rättvik i från Stockholm

Det här var mina tankar dagen innan cyklingen: 
__________________________________________________________________

Herregud, vad har jag gett mig in på tänkte jag för mig själv.

För tillfället så känns det som om jag tycker att allt och då menar jag precis allt med cykling verkar super skoj..
Att gå upp 7-8 på lördagar för att sedan cykla 3 mil enkel väg för att komma till damträningen med VCK gör jag mer än gärna, vilket vissa tycker är galet

Att sedan hoppa på och köra ett av Sveriges jobbigaste (läs backigaste) motionslopp efter att endast cyklat 2 månader (med racer) tycker vissa är ännu mera galet....

För att sedan komma på idén att cykla hem till min mamma (30mil) helgen efter det loppet .. DET tycker ALLA verkar GALET...

I mitt huvud så känns det som en sjukt rolig utmaning, jag känner mig helt lyrisk och det enda jag vill är att hoppa upp på sadeln..

Men ibland så slår tanken mig att, SHIT, denna sträcka brukar jag tröttna på när jag åker bil, och nu ska jag cykla, hur tänkte jag???
Har även haft lite problem med muskelfästen den senaste tiden så lite orolig är jag för att mina ben säger stopp...

__________________________________________________________________


Eftersom jag ursprungligen kommer ifrån Rättvik, så fick jag en idé om att det skulle vara roligt att cykla hem någon gång.


Men jag ville helst inte cykla hem själv i fall om det händer något. Som tur va så vet jag en till som tycker det är kul med lite halv galna idéer, nämligen Daniel, (som för övrigt är min bästa vapendragare, han har hjälpt mig sjukt mycket inom cyklingen och stått ut med mig) även om han är en cyklist som helst vill ha värme och sol så sa han att han förmodligen hänger på så länge regnet inte vräker ner,  eftersom en sådan här tur kräver lite planering och jag fick lov att åka upp den helgen och fick verkligen lov att veta cykelturen skulle bli av. 


Datumet då denna tur skulle äga rum var lördagen den  17/7-2010.
Jag hade de senaste veckorna haft lite strul med mina muskelfästen/överansträngningar i mina ben pga att jag har trampat på ett par mil på ett par ben som absolut inte är vana vid det. Så jag var lite orolig om benen skulle hålla eller ej. 
Torsdagen innan så var jag och Daniel ute och tog en lugn tur för att just kolla om mina ben skulle fungera, hade vilat hela den veckan.
Benen kändes okej under provturen och då bestämde vi oss för att nu jävlar ska vi cykla!
 Ordnade med en vän (tack Jessica)som kunde köra upp bilen (tyckte det räckte med att cykla upp) och packningen. 




09:15 lördagen den 17/7 började våran cykeltur i mot Dalarna och Rättvik


Daniel hade räknat ut ett diagram på hur vi skulle lägga upp cyklingen, men detta var endast om allt kändes bra och väderförhållandena var okej. Eftersom min längsta sammanhängande cykeltur jag gjort innan var 12mil och denna var beräknad till 28,5mil, så vet man ju aldrig hur det ska gå, jag hade ungefär 200mil i benen innan denna cykeltur startade. 


@ 30 km/h .....Sträcka.......Total..........Tid..........Klockslag
Sunbyberg........0 km............0............0:00..........09:00
Kungsängen......25 km..........25...........0:50..........09:50
Enköping..........57 km...........82.........1:53..........11:43...paus ca 15 min...12:00
Sala.................46 km.........128.........1:32..........13:32
Hedemora........58 km.........186..........1:56..........15:28...paus ca 15 min...15:45
Falun...............50 km.........236..........1:40..........17:25
Rättvik.............49 km.........285..........1:38..........19:03



Som sagt, 09:15 rullade vi iväg ifrån Sundbyberg, vädret var bra, sjukt varmt och det var riktigt torr luft. 
Jag som är/var fruktansvärt dålig på att inta vätska och näring under cykelpass insåg att under denna tur så kommer det vara viktigt att dricka mycket, om värmen ska hålla i sig hela vägen hem. 


När vi är ungefär i Kungsängen så börjar jag känna att jag får ont i ena knät. Jag blir sjukt irriterad och tänker, herregud ska jag inte klara av mer än ca:3 mil... 
Jag fortsätter trampa på och det känns lite bättre efter några mil, efter 10mil så släpper det helt, så himla glad över att jag inte gav upp när jag började känna det. 


Innan Enköping så möts vi av lite kantvind och vi ser mörka moln komma bakom oss, första stoppet blir mitt i mellan Enköping och Sala. 
Jag hade tänkt att vi skulle stanna vid en bensinmack men det var tydligen nerlagd sens en tid tillbaka ;-)


Det tilltänkta fika stoppet


Så det blev fika vid någon loppis, tyvärr så tog denna fika lite väl lång tid, men tanterna som jobbade där var så söta så det var okej. 


Fika stopp 1




Sen cyklade vi vidare i mot Sala, vägen smalnade av och det var ingen höjdarväg att cykla, när vi kom till Sala så tog vi den gamla vägen vid Broddbo, den var där i mot riktigt lugn och skön eftersom nästan alla kör den nybyggda vägen förbi Sala. Sen när även vi kom ut på den nybyggda vägen så blev det lite 2-1 körning och mycket vägarbeten. 






Nästa stopp blev i Avesta istället för Hedemora, som det var planerat. Våran vätska var på väg att ta slut och likaså våra depåer (iaf mina), Daniel var duktig att tjata på mig om hur viktigt det var att äta och dricka och jag kan ju säga som så att efter denna tur så vet jag också det =) 
Mitt tunna smörgåsbord
Daniels proppfyllda smörgåsbord 




När vi hoppade upp på cyklarna igen så insåg jag att det var ca: 12mil kvar och jag var helt överlycklig över att ha orkat komma halvvägs!
 Nu var det rätt mulet och telefonen pep ifrån vänner om att regnet vräkte ner runt omkring i Dalarna, och det sista jag ville ha nu var regn. 


Fina moln ;-)




Vi trampade vidare och när vi var mellan Hedemora - Falun så får Daniel punktering, han fixar den snabbt och vi cyklar vidare, men vi får kort därefter stanna igen, då Daniel insåg att han inte fick i tillräckligt med luft i däcket. 


Daniel fixar punktering, och ja självklart dricker vi COLA =)


Och då DÖR mina ben, efter att ha stannat så måste mina ben nästa ha 3mil för att komma igång, så att stanna för mig är ingen höjdare. När det blev två korta stopp inpå varandra så sa mina ben ifrån. För de totalt DÖR, jag har aldrig känt den känslan i musklerna, kändes som om någon verkligen stått och slagit mig med en hammare (förmodligen därför det kallas så) på mina benmuskler, en fruktansvärd känsla, men jag tänker inte ge upp! Nu hade vi bara 6mil kvar och jag hade sett fram i mot att cykla biten mellan Falun - Rättvik, för när man kör bil där så tycker jag att den vägen är så himla skön.
När vi väl kommer till Falun och ska cykla de sista 4-5milen så inser jag att denna väg var nog den sämsta av alla, asfalten är grov och det rullar knappt, hade man kunnat legat i bilspåren så hade det gått bättre men då blir inte bilisterna så glada, och ingen väggren finns det heller. 
Jag var verkligen totalt slut denna sträcka, och Daniel fick verkligen ha tålamod med mig och han hjälpte mig även i vissa backar, för nu gjorde mina muskler sjukt ont!! 


Men klockan 19:07 rullar vi in på min mammas gård i Rättvik. 
Min mamma ser lite chockad ut, men jag hade sagt till henne att att vi skulle försöka köra på 10timmar och stå på hennes gård vid 19:03, men att detta förmodligen var omöjligt och att det säkert skulle ta 12timmar. 
Men min mamma vet hur envis jag är och hon sa ja, det var väl det jag trodde, din envisa lilla unge, att ni skulle stå här prick klockan 19:03.... och så skrattar hon, men vi var ju faktiskt 4 min sena, men vi cyklade i för sig 15min senare än vad vi räknat på så egentligen så var vi tidiga =) 
Men turen blev i för sig lite kortare. Blev endast 26,7mil och inte 28,5 som vi räknat på.


HEMMA!!! 26,7 mil senare




Men herregud vad glad jag var, jag hade lyckats cykla HELA VÄGEN HEM!!
En släkting till mig upplyser om att de hade åkt moped för många herrans år sedan och de hade åkt moped på 12 timmar... Sjukt nöjd över att jag cyklade snabbare =)


Denna cykeltur var mycket lärorik med tanke på att jag verkligen fick lära mig hur viktigt det är att inta vätska och mat under långa cykelpass. 


Daniel ska ha en stor eloge för att han orkade dra mig hela vägen hem!


Vi hade även tur med vädret, slapp både regn och motvind. Vet inte riktigt hur vi lyckades hålla oss undan regnet för det hade tydligen regnat på bra där "uppe". 


Summering av denna cykeltur:


Rulltid: 8 timmar och 54minuter, Snitthastighet på 30 km/h
Hela turen tog 9 timmar och 57 minuter.
1 punktering
4 stopp totalt ( 2 fika, 1 punktering, 1 pumpa luft)
2 bilister tutade (sjukt förvånad)
Träningsvärk dagen efter? Nej, och musklerna slutade ömma ganska fort


Om jag skulle kunna tänka mig att göra om turen, JAAAAA!!!


Lovely Rättvik



















13 kommentarer:

Anonym sa...

Du är fan helt jävla otrolig, cykla 30mil?! Crazy görl

mvh Jaokb

Martin S. sa...

Vilken kul grej! Bra skrivet. Den där Daniel, har han en cykelblogg?

Cykelbloggar sa...

Cooooolt, imponerad återigen!

Mvh
//Fritz

osterman sa...

Ja den där Daniel har en blog, http://blog.doosen.com men förvänta dig inte lika hög kvalitet på inläggen =)

Erika sa...

Du va så duktig så! Men datumet kan omöjligt stämma. Eftersom jag fyller år den 21 och de va en onsdag;) Samt att vi var på dopet den 18 hehe

Blackie sa...

Tack alla =)

Haha Erika du har så rätt, var nog inte allt för pigg när jag skrev ;-)

Matilda sa...

Grymma grymma du! En etapp av tdf kommer bli lätt som en plätt för dig :D haha

P sa...

Ingen packning? Jag skulle iaf tycka det var skönt med ett klädombyte när man kommer fram. Men ni kanske vände hem direkt igen?

erica sa...

du är ju galen på riktigt!

Peter sa...

Härlig berättelse att få ta del av! Eloge till Daniel som följde med!

Blackie sa...

Erica, ja jag är nog lite galen, mitt huvud vill mer än mina ben =)

Jo vi hade packning i bilen som min vän körde upp.

Tack Peter

Filip W sa...

Tjena Karin! Häftig resa! Trots att inlägget är gammalt tänkte jag ändå passa på att fråga dig lite om denna resa. Jag är själv sugen på att cykla denna sträcka från Stockholm till Rättvik till sommaren (hem till mormor och morfar!) och är i stort sett helt oerfaren när det kommer till riktig cykling mer än att sitta och trampa på gymmet. Det jag funderar över mest är vägvalet, skulle du rekommendera samma väg och sträcka ni valde - idag? Tanken är att försöka övernatta någonstans, mest för nöjes skull. Har du möjligtvis koll på någon härlig plats ca halvvägs för det?
Ha det!
MVH Filip W.

Svart Karin Karlsson / Karin Svart sa...

Hej Filip.
Tack, ja den cykelturen var verkligen en upplevelse som jag aldrig glömmer. Fick lov att läsa om inlägget nu när jag såg din kommentar ;-)

Nja, jag skulle nog inte rekommendera denna väg, just för att mellan typ sala avesta så är det 2-1 väg och vet inte riktigt om man får cykla där längre, när vi cyklade där så byggdes den vägen.

Alternativet är nog att cykla såhär, kolla in denna länk

http://oijer.blogspot.se/2013/05/cykla-mellan-falundalarna-och-stockholm.html


Hoppas att det kommer gå bra!