I morse så ringde klockan vid 06:00 igen och idag var det spinning på Sats som stod på agendan.
Passet började 06:45 och var ett 45 min´s pass.
När jag väl klev in i salen på tom mage så kändes det sådär och min lust för att cykla ute blev väldigt tilltagande.
Hoppade upp på spinningcykeln och insåg att det är bara att göra det bästa av situationen.
Passet drog igång och på en gång så kände jag saknaden av den här härliga stämningen som brukar vara på de spinningpass jag annars har gått på.
Instruktören var bra, även om jag är sjukt trött på 8:or... Han hade en bra balans mellan tunga växlar och hög kadens.
Men som sagt, jag saknar den här känslan av energi som brukar flöda i salen, detta beror verkligen inte på instruktören utan på deltagarna runtomkring och lite hur passet är upplagt.
Men vad är det då för atmosfär jag saknar?
JO, den Michel (Sats odenplan, plågaren nr 1) och Glenn (Disco Glenn, medborgarplatsen) lyckas få på sina pass, de ger mycket av sig själva och alla som deltar är verkligen "med" i passet, man skriker, pushar på varandra osv. Det är en grym känsla och skriker man inte på dessa pass så är det nästan konstigt.
Men denna atmosfär fungerar inte överallt och inte på ett enda pass jag har varit på i Sumpan skulle det fungera på, eftersom mycket hänger på deltagarna, hade jag gett ifrån mig ett hejjarrop idag hade nog folk undrat vad jag höll på med...
Men Michel och Glenn har lyckats med detta och det är de passen jag tycker är bra och självklart så har de även grym uppläggning på passen.
Så mitt råd är att hitta sina favorit instruktörer, och mitt tips är att om man är cyklist så försök att gå på spinning där ni vet att instruktören också är cyklist.
Men hur som haver, första passet är avklarat och jag svettades som en gris.
Nu ser jag fram emot att cykla ute innan jag kryper in på något av Glenns eller Michelspass....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar