lördag 21 augusti 2010

Nära döden upplevelse och ösregn

Idag var en mindre rolig dag på cykelsadeln....


Jag tänkte ta mig ut för att värma benen lite inför morgondagens KM. 


Märkte att det började regna lite, men som sagt jag är ingen solskenscyklist och lite regn har inte dödat mig förut... 


Klär på mig och går ut, hoppar upp på cykeln, efter att jag cyklat knappt 1km så börjar det verkligen att ösregna. 
Dagen till ära så hade jag bara tänkt att cykla fram och tillbaka på en halvkuperad väg och köra något i stil med intervaller.


Men jag insåg att det började regna alldeles för mycket och cyklade sträckan en gång för att sedan vända hemåt, då det var sjukt mycket vatten på vägen, på ett ställe så dränkte vattenpölen hela min sko (vägen var rätt dålig och en bil prejade ut mig i väggrenen där det var djupa spår) och halva cykeln, jag var iaf glad över att det inte var kallt ute, men insåg att det inte var så smart att cykla i detta väder.


Skönt med lite vatten.... eller INTE




På vägen hem så var det en nedförsbacke och jag cyklar sjukt sakta för bromsarna tar väldigt dåligt, och i den backen så börjar jag märka att herregud bromsarna tar ju ingenting!!!!!!
Backen slutar i en rondell och där kommer en buss, jag hoppas att han ska köra rakt igenom eftersom jag inte får stopp på min cykel, men vad fan, bussen blinkar att han ska runt.. 
HERREGUD, vad ska jag göra, bromsarna tar inte, och hade jag släppt på dem och bromsat hårt en gång (om det ens hade fungerat, vågade inte testa) så hade jag förmodligen slirat och ramlat under bussen, tänkte ett tag att jag kanske ska kasta mig av cykeln, men usch vad ont det skulle göra. Så jag kör i mot den (som om det inte skulle göra ondare att krocka med bussen?? jaja, man tänker väl inte allför smart under stressade situationer) och som tur var så lägger sig bussen väldigt långt ut till vänster i körfältet  i rondellen så kan jag glida med bussens sida, får precis plats mellan bussen och trottoarkanten. Men som sagt det var typ 1 sek ifrån att jag hade kraschat med den... 


Syns nog inte så bra på bilden hur blöt jag är




Skärrad blev jag och åkte därför hem och tröstade mig med en pizza (månadens sista), är säkert inget bra alternativ till uppladdning inför km.. Men men... 


Återstår att se imorgon hur bra denna mat var att ladda på ;-)




Dagens bästa kommentar: Min vän Sara får smaka på en gel och hennes kommentar om vad den smakar blir: Den smakar som godis och klister.... Sara hur du vet hur klister smakar vill jag inte ens veta ;-)

3 kommentarer:

Martin S. sa...

Stiligt deluxe på bilden där efter den våta träningen!

Tur du klarade dig. Ibland undrar man faktiskt hur det går till.. har du kollat dina bromsklossar, att de inte är utslitna? Om du knappt kan urskilja skårorna i bromsklossarna är det dags att byta.

För övrigt måste jag säga att de som är farligast i stan är alla fotgängare. Idag var det värst hittils i min cyklistkarriär, där det var en mängd fotgängare i innerstan som helt enkelt inte ens såg sig för om jag kom. Enkelt att cykla då..!

Ses imorrn!

Peter sa...

Vilken dramatik! Glad att läsa att historien slutade lyckligt.

Svart Karin Karlsson / Karin Svart sa...

Ja det var jag med, inte kul om man skulle krockat med bussen, då hade det ju inte blivit så mycket mera cykling...