Bilder ifrån senaste veckorna

Ligger lite efter i bloggandet så det får bli lite bilder ifrån diverse ställen jag har cyklat på den senaste tiden... 

Kanske händer att jag redan har lagt upp någon bild, men så får det var isf :P

Dalarna

Varberg

Varbergs fästning

Glommen

Morups Tånge

Olofsbo

Mitt blivande hus

Portugal

Cykelfika

På toppen av Monchique

HAVET!!

Sådär jag lite bilder blev det ifrån grymma semester veckor.

Dalarna- Varberg och Portugal. 

Nu är verkligheten ikapp och det är plugg för fulla muggar, men om mindre än ett år så kan jag titulera mig som hälsoutvecklare =)

Tempobanan - Inget mirakel

Igår så var jag först en sväng på Svealandsmästerskapen och kollade och på em så skulle jag köra VCK´s tempobana....

VCK´s tempobana är 11,25km och ger dryga 62 höjdmeter (borde inte ens nämnas men äh är insnöad på höjdmeter efter Portugal, Falun osv)....

Har kört tempobanan en gång tidigare i år och då var jag väggad så jag visste att den tiden skulle inte bli svår att slå.
Men mitt mission var att försöka slå min bästa tid ifrån förra året som var 20:16 min.

I mitt huvud snurrade tankarna, det som tänktes var bland annat;

Eftersom jag började cykla förra året så borde jag slå tiden, jag vill under 20:00, faaaaan mina ben är sega, detta kommer inte att gå, helvete, okej, kämpa kämpa kämpa... Jävla cykel far och flyg, kämpa och de sista 1-2 kilometrarna så försökte jag trycka på som bara den (vilket jag borde ha gjort tidigare), kollade klockan och såg att marginalerna börjar försvinna, trycker lite till och FANNNNNN, klockan stannade på 20:33......

När jag stannade var jag sjukt arg, jag hade slagit i tån rejält tidigare på dagen och kunde inte trampa ordentligt, jag var rejält irriterad i några sekunder, sen kom jag på bättre tankar.

De bättre tankarna innehöll följande;

Jag har varit skadad i 6 månader och inte kunnat ägna mig åt att träna varken benen eller konditionen, jag har kört berg hårt två dagar i rad och endast vilat ett dygn ifrån det, så äh ja, jag är väl lite halvnöjd då, med tanke på förutsättningarna.

Så summa av kardemumma, tempobanan är genomförd och tiden förra året var bättre men med tanke på förutsättningarna så tyder det ändå på att jag är i bättre form i år (eftersom jag har tränat mindre och haft sämre förutsättningar).

Miss bedömde lite och ramlade in i bagagluckan..

Fake it to you make it,
kan det inte räcka med att se snabb ut? Nästa gång får jag nog se till och låna mig en tempocykel också... 

Dumma fot... 

Smart grej

Fick nys om denna på cykelgruppen för tjejer på fb och tycker att det var ju faktiskt inte alltför dumt..

Kolla in sida..

http://www.roadid.com/Common/default.aspx

Krossade tiderna x 2!!!

Nu har jag kommit hem ifrån Portugal och jag kommer att uppdatera om resan löpande (lite hux flux mellan dagarna).

Men jag tänkte börja med den magiska torsdagen.

Planen var att återigen bestiga Monchique (inlägg om när jag besteg Monchique första gången http://blackiethecyclist.blogspot.com/2011/08/portugal-monchique-check.html ).

Denna morgonen så kom vi dock hemifrån lite senare och det var 4 grader varmare när vi skulle ta oss an första etappen av stigningen som var 12 km.

På vägen dit kände jag mig riktigt riktigt klen och trött. Hade god lust att vända flera ggr, men skam den som ger sig.

När vi körde igång så flög de Jager iväg och jag trampade på. Min plan var att gå ut i ett jämt tempo och trycka på i slutet.

Tiden jag hade haft gången innan var 42,24 min.

Det kändes sådär i början, solen låg på och det var minst 25 grader i skuggan, och mestadels av denna väg är det sol på så det tog rätt hårt på krafterna.

Efter några km kom jag igång och började fundera lite på hur min tid stod sig och jag insåg att det kommer nog att gå.

När jag hade närmare 3-4 km kvar så kändes det grymt bra och det kom ut några cyklister långt framför mig i från en korsning.
Jag märkte att jag hela tiden knappade in och vips så var jag förbi dem i ett nafs.
När jag hade 2 km kvar så var det typ 5 cyklister framför mig och bilar åt båda hållen, jag blev grymt irriterad då jag ville förbi, plus att det kom trafikljus som visade den fina röda färgen så det blev lite sick sack åkning och till sist kom jag förbi cyklister och bilar och det hela slutade med tiden: 37:31 


En förbättring på 04:53 min =)
Hade dock kunnat blivit bättre om inte strulet hade infunnit sig de sista kilometrarna.

Tog därefter en fika (en pepsi) och sedan var det dags för stigning nr 2, denna var bara 7,32 km lång och har omkring 430 höjdmeter.

När jag fikade så kände jag mig helt slut och fattade inte hur jag skulle orka med nästa stigning.
Temperaturen hade stigit till 30 grader och sist jag körde den så var det 25 grader.

Jag försökte fokusera på allt det bra ist och hur nöjd jag skulle vara när jag kom upp till toppen.

Å så bar det iväg, och  precis när man börjar trampa iväg så börjar en backe som är sjukt brant, alltså innan själva tidtagningen och starten är (är massa korsningar och rondeller så man börjar lite högre upp) och det var jobbigt.

Sen var det bara å köra, körde samma taktik, ta det lite lugnare i början och trycka till på slutet.

Det gick väldigt segt i början, solen hettade verkligen och jag kollade många gånger hur långt jag hade kvar.

När det var 3 km kvar så började jag tänka att jag nog skulle klara av att slå denna tid med.

Fick lov att dra åt skorna och hälla lite vatten över mig och sedan så ångade jag på, de Jager mötte mig på nästan samma ställe som sist, men denna gång kände jag mig starkare.
Ställde mig upp och tryckte på och den sista biten var grymt jobbig men jag tog mig upp och slog min tid!!!!!

Förra gången fick jag tiden 36,11 och nu blev det 32:54.
En förbättring med 03:17 min


Det som skiljde dessa gånger emot varandra var dels att första gången jag körde så körde jag inte på lika hårt, denna gång tog jag ju så klart i mera och jag stod även upp.
Första ggr jag körde så satt jag hela tiden.
Dock så var det varmare denna gång och nästan ingen vind.


Snittpulsen var följande:

Stigning 1: 

• Första gången: 83.5 %
• Andra gången: 87%

Stigning 2:

• Första gången: 86,5 %
• Andra gången: 88,5%

YES I MADE IT!!!!

Vätskepåfyllning vid källan i Monchique 

Ska även tillägga att de Jager slog sina tider med och körde grymt bra!!

On my way home

Just nu sitter jag på flygplatsen i Faro och väntar på flyget.

Har varit en grym vecka i Portugal.
När jag kommer hem så kommer det lite bilder och berättelser om cyklingen, som har gått över förväntan.

Idag och imorgon körs Svealandsmästerskapen och jag vill önska alla cyklister ett stort lycka till!!

Portugal, Monchique - Check

I lördags så landade jag i härliga Portugal.

Kändes inte helt fel att mötas av värmen, dock så blev det ingen cykling på lördagen men på söndagen tog vi oss ett rullpass, vad sägs om en snitt temperatur på 35 grader? Kan ju säga som så att det verkligen kändes...

Igår så gick vi därför upp tidigare för att slippa den värsta värmen när vi skulle bestiga Monchique.

Cyklade ut vid 8 på morgonen och det var redan då 23°, vi delade upp stigningen i två etapper.

Den första var på 12 km och gav 372 höjdmeter och den andra etappen var på 7,32 km och gav 445 höjdmeter.

Det kändes bra, jag tog det lugnt och trampade på i min egen takt, medan de Jager körde på.
Dock så var det mindre trevligt de bitarna som man fick motvind på.

Men det var grym väg att klättra uppför, otroligt fin utsikt hela vägen och jag kommer definitivt köra denna sträcka en gång till och då ska jag trycka på lite mera =)

Sen när vi skulle rulla ner igen så hade det blivit 40°, det riktigt brände om benen när man cyklade ner och de sista milen hem var sjukt jobbiga!!!

Totalt så blev det igår 70 km och 1125 höjdmeter.

Å här kommer lite bilder... Dock huller om buller...

Uppe på Monchique

Välbehövligt bad efter cykeltur i 40°

De Jager fyller på vattenflaskorna (som massor av andra också gör) i källan ifrån berget 

På toppen av Monchique

Ibland så händer sånt här när man försöker starta stillastående i en brant backe :P

Å nu vill datorn inte hänga med mera, så fler bilder kommer en annan dag...

Flyr till värmen

Just nu sitter jag i taxin på väg till Arlanda för att bege mig till Portugal, känns inte helt fel att det är 35° när man landar ;-)

Självklart är cykeln med och den ska nog få bestiga ett å ett annat berg :P

Har varit dålig på att uppdatera, men det som har hänt är att jag var i Varberg sön-ons med familjen, Osterman var oxå med (många verkar tro att vi är tillsammans, men så är det ej, Osterman är en grym vän som jag är mycket glad över att ha).
I Varberg avverkades några mil på hojjen och sen när jag kom tillbaka så var det jobb som stod på schemat.

Får se hur det blir med uppdateringar nu när jag är borta..

Ha de bra här hemma så lovar jag att jag ska njuta lite i värmen åt er :-)

Falun Tour Etapp 5- Yes I made it...

Det var i lördags som sista etappen av Falun Tour skulle avklaras.

Sträckan skulle vara på 9 mil och tillsammans på de 5 etapperna skulle man ha lyckats cykla ihop 52 mil (om man valde den korta sträckan) och närmare 4000 höjdmeter.

Jag har sedan tidigare max cyklat 41 mil på samma vecka, så detta kändes ju verkligen som en utmaning när jag skulle köra första etappen. 

Som jag skrev i det inlägget så sa jag att om jag skulle ta mig igenom denna tour med hela ben så skulle jag vara grymt nöjd med mig själv. 

I lördags morse så tänkte jag för mig själv, att nu står jag här med en etapp kvar, jag har cyklat över 50 mil redan denna vecka (om man räknar med måndagspasset och till och från start/mål) och jag har inte känt av benen efter skador eller operationer (känt lite i knät, men det har varit för att glömt att stretcha).

Klev på cykeln och rullade mot start, benen kändes helt okej för att ha trampat så många mil.

Mastern körde igång, var ca 12 km master och sedan så märkte jag att alla de jag cyklat med i veckan började bränna på för att hänga med snabbklungan, herregud tänkte jag och insåg att jaja, jag får väl också försöka med det.. 

i 1,5 km (?) så hängde jag med... ehhe... 

Såg att en kille (Christer ??) låg själv först av oss som kört i gruppen efter snabbisarna, sedan var det Mia och Magnus (Lammhultcyklisterna), sen en av de som varit med hela veckan som jag dock inte vet namnet på. 

Jag försökte för allt i världen att komma ikapp, ville ju helst inte köra själv sista etappen. 

Killen som jag ej vet namnet på slog av på tempot (hurra) och hjälpte mig att komma ifatt de tre längre fram. 

Tog 5 km att komma ikapp dem och mina ben var hyfsat möra när jag äntligen fick köra med Lammhultarna och Christer.  

Vi fyra körde sedan på och jag hjälpte till så gott jag kunde, men när vi hade cyklat fyra mil så dog mina ben, så jag åkte av dem och visste nu att jag förmodligen kommer att få köra resten av banan själv.

Jag antog att depån snart skulle komma och jag höll mina tummar för att de skulle vara i depån när jag kom dit. 

Trampade på i stundvis motvind och när jag kommer till depån så står de där.. Halleluja =)

Dricker snabbt upp min sportdryck och fyller på med ny och hoppar upp på cykeln igen överlycklig för att jag slipper att cykla själv.

Nu orkar jag inte ta förningar utan jag rullar bara med runt (att ligga sist sliter alldeles för mycket, bättre att gå med och rulla runt). 

Jag är så otroligt tacksam för att jag får köra med dessa cyklister! Jag hoppas verkligen att jag lyckades få fram min glädje till dem. 

Efter vägen så ser vi 3 cyklister längre fram och jag märker att tempot dras upp lite och inser att tanken är att komma ifatt dem, när vi väl gör det så inser vi att det är några ifrån cykel & fjäll som är ute och tränar... Suck, där slösade jag min sista energi.

En mil innan mål så tappar jag återigen Christer, Mia och Magnus. 

Men jag försöker kämpa på så gott jag kan, i sista backen inför mål så ser jag dem och är hyfsat nöjd att jag inte tappade alltför mycket. 

Det var sjukt nice att komma i mål, 9 mil och 554 höjdmeter avklarade (tourens snällaste etapp). 

Mina ben blev faktiskt bara bättre och bättre, cyklade snabbare för varje dag som gick, vilket känns otroligt roligt! 

Detta motionslopp var extremt roligt, synd bara att det var få deltagare.

Jag lärde mig massor under etapperna och att äta och dricka har jag blivit betydligt mycket bättre på!

Nu när jag har summerat v. 31 cyklande så fick jag ihop följande 

• 665 km
• 4858 höjdmeter
• förbränt 11 988 kcal, 
• maxpuls på 192 (96,5%)
• medel på 157 (79%). 

Som ni förstår så har jag haft en otroligt grym vecka på sadeln. 

Tack till alla cyklister under loppet, arrangörerna och till Landström för lånet av lyan. 

Mia och Magnus

Grymma Mia

Efter loppet så åkte vi och åt lite lunch och fikade hos Ewa-Marlene och Micke (VCK:are) i deras stuga,  mycket trevligt! 

På väg till Varberg

Sitter just nu i bilen till Varberg.
Blogginlägg om sista etappen kommer ikväll..

Någon som har koll på cykelklubbar i närheten av Varberg?

Hade ju varit nice å hängt med på träning :-)

Falun Tour Etapp 4 - Benen lever

Idag finns det inte alltför mycket att skriva om.

Låg hyfsat bra till i mastern som idag bara var 4 km lång, sen hittade jag de gamla glada gänget och körde med dem hela etappen =)

Var lite slitsamt här och var men jag höll mig kvar och hjälpte till hela vägen så gott jag kunde.

Sista 15 km så drog en kille och Lammhult tjejen (inte Växjö som jag har skrivit hela veckan) och hon manade på mig att hänga på, shit vart får hon sina krafter ifrån?????
Jag hängde på i 13 km och sen dog jag, sista backen in till mål var inte den roligaste.

Grymt bra kört av alla idag med! Speciellt Lammhultarna (som sagt de jag lyckats kalla för Växjöcyklisterna hela veckan).

Det roligaste denna vecka är att mina ben blir bara bättre och bättre, gick snabbare idag, var även längre och mer höjdmeter.

Sträckan idag var 110 km och 840 höjdmeter.

Men om man ville vara lite hårdare som dessa grabbar så kunde man välja att köra 164 km och få 1425 höjdmeter.
De kämpade på sjukt bra, men är man väldigt få att gå runt på så blir det hårt.

Etapp vinnaren idag blev Lars ifrån CK Valhall

Slaget om 4-6 Osterman och Ekman

Evigt tacksam

Det finns många saker här i livet som man är tacksam för.

Just nu är jag oerhört tacksam över att jag får låna min vän Ostermans hjul, dura ace.

Sen är jag grymt tacksam över att jag har fått låna Johan Landströms lya i Falun medan han är och kör ToJ.
Bra att Johan har tidningen så att man varje morgon kan läsa hur det går för honom, just nu ligger han trea... Hejja Hejja :-)

Falun Tour Etapp 3 = Mission Completed

Idag var det tredje etappen av touren som skulle avverkas. 

Etappen idag var lite kortare, bara 80 km - 604 höjdmeter

När jag rullade till start (5 km) så kändes mina ben verkligen inte bra. 

Kom dit och mastern gick och idag gjorde jag det jag borde ha gjort hela veckan, lägga mig hyfsat långt bak =)

Var master cirka 9 km, när den släppte så kände jag genast igen cyklisterna som jag cyklat med i veckan. 

Vi blev en liten grupp kring 5-7 personer och framför oss hade vi de starka Växjö cyklisterna +1 (i gul tröja, börjar bli för många gula tröjor att hålla reda på).

Jag kände att denna grupp kan passa mig bra, Växjö gruppen där framme är nog för snabb för mig. 

Men efter ett litet tag så hade vi kört ifatt dem och nu var vi vett gäng, men i backarna så flög det av folk och helt plötsligt så var vi bara fyra, Växjö x 2 och en Eskilstuna. 

Herregud tänkte jag för mig själv, jag kommer ju också att flyga av när som helst. 

Mitt mål för dagen var att öva på att äta, bla så har min tränare (de Jager, som för övrigt är nere och kör SM nu, hoppas att han plockar medalj i alla lopp, för sådan kapacitet besitter han) gnällt lite på mig att jag måste verkligen bli bättre på att äta osv. 

• Så mål ett för dagen var att ÄTA, började knapra bars efter 54 min och fortsatte hela vägen in i mål.  
• Mål två uppstod när jag hamnade med i gruppen med Växjö och Eskilstuna, och det var att försöka hålla mig kvar längre än igår (36 km, master inräknat) 

Vi fyra körde på bra, sjukt impad av tjejen i Växjödress (kan tyvärr inte namnet på henne), hur som haver vi körde på och jag hjälpte till hela tiden (nöjd, om man jämför med igår), visserligen så var tempot lite lugnare idag. (De hade kunnat bomba ifrån mig vilken sek som helst om de hade velat).

Efter 4 mil så var det depåstopp =)

Idag var det varmare än igår, vi har nog haft närmare 30° så vid stoppet så var redan ena flaskan typ slut.

 

I depån så droppade det in cyklister och på väg ut så hänga gula tröjan på oss också.

Mina ben kändes slitna men jag var grymt nöjd över att få cykla med dessa trevliga cyklister.

Efter ett tag så fick Växjö killen  problem med knät och de två försvann, så kvar var jag, Eskilstuna och gula tröjan. 

Tempot sänktes lite (var helt okej :P ) och vi tre trampade vidare, 3 km innan mål så kom Växjö tillbaka. 

Hade kunnat blivit en rolig spurt mellan mig och Växjötjejen men jag var alldeles för slut för det. 

Nöjd över att jag bet mig kvar hela loppet och lyckades hjälpa till hela vägen runt!!

Mål - Skuggan var uppskattad

Ser lite lätt död ut efter målgång

•  Mål ett ÄTA - CHECK
• Mål två hänga med längre än 36 km - CHECK

Nu har jag de fyra senaste dagarna avverkat 41 mil, på hela juli cyklade jag ca 59 mil... EHHE... 

Måste ju säga att Falun Tour är sjukt roligt och vi har grymt bra väder!! Sol varje dag!

Så bor ni i trakterna så tycker jag absolut att ni ska komma hit och cykla de sista etapperna!

Btw så kom Osterman först in över mållinjen idag. Grymt kämpat!

Falun Tour etapp 2 =Väggen

Idag var det andra etappen av Främby Udde Falun Tour, etappen idag var på 10 mil.

Började med att rulla till start, ca: 5 km och konstigt nog så kände jag inte alls av något i benen, de kändes till och med bättre än gårdagen, men dock inte så bra så att jag har något tryck i dem.

Det var master ut och idag var den på ca: 12 km, lyckas alltid lägga mig långt fram på den och idag så låg jag och Osterman längst fram, imorgon blir det verkligen ändring på det!! Sjukt onödigt att ligga och ta vind när man inte är i form!

Mastern släppte och när snabbklungan hade svischat förbi med bla Osterman, Oskar Ekman och dagen till ära Leif Dahlander så kom det upp två Växjö cyklister, visste sedan gårdagen att de trampade på bra, en av Eskilstuna killarna låg också med och tre andra ifrån gårdagens grupp så jag tänkte att ja, vad fan jag försöker hänga på så gott jag kan, vet att jag kommer bli avhängd hyfsat snabbt.

Gruppen på ca: 7 personer snurrade på bra och jag försökte hjälpa till med någon förning, men insåg snabbt att jag kommer dö, la mig sist och försökte slita mig kvar, det var rätt jobbigt. TACK till er som drog! =)

Efter 36 km flög jag av. Lagom vid 40 km så var det depå, och så himla underbart att jag enbart ser detta som en träningsvecka, så jag fortsätter med stopp i depåer och fyllde sportdrycken som var på väg att ta slut.

Idag var det sjukt varmt, hade snitt på 27° och det var strålande sol!

Efter depån så låg jag själv tills jag skulle komma tillbaka till samma depå (kom in på samma väg igen), jag låg själv i drygt 45 km och då tog jag det väldigt lugnt och behagligt.
Var ett parti med asfalt som var grymt segrullat och motvinden var inte heller så kul.

Men att ligga själv gjorde mig inte alltför mycket, kan vara riktigt skönt ibland, man hinner tänka en massa och njuta av naturen, men max två mil hade nog räckt.

Ensamt

Väl tillbaka i depån så droppade det in cyklister och vi var 5 som gav oss iväg de sista två milen in emot mål, efter en mil så var jag död, väggen igen. (2 ggr på 3 dagar)
Insåg att jag hade ätit alldeles för dåligt och det stack i hela kroppen, riktigt obehagligt måste jag säga.

Låg själv sista milen in till mål och hade totalslut på energi. Trodde aldrig att jag skulle komma i mål :P

Sista milen var det 213 höjdmeter på och att cykla där väggad var inte så skoj, MEN solen sken och när jag kom till mål så låg det glada cyklister på gräset och njöt av solen =)
Vet att det var fler som mötte väggen idag och det är inte så konstigt med tanke på värmen osv.

Så imorgon blir det mer övning på att äta.

Fick ihop 766 höjdmeter på 99,26 km

Innan start

• 12 km (master) - 28,6 km/h - 39 höjdmeter
• 24,38 km (med grupp) - 34,5 km/h - 158 höjdmeter
• 43,65 km (ensam och tog det lugnt) - 27,7 km/h - 277 höjdmeter
• 9,04 km (med grupp) - 28 km/h - 79 höjdmeter
• 10,09 km (VÄGGAD!!!!) - 19,2 km/h - 213 höjdmeter

Idag kom en cyklist ifrån Norberg först över mållinjen, sen Leif Dahlander ifrån Brudpiga, Lars ifrån CK Valhall, Oskar Ekman CK08 och sen Osterman VCT.

På kvällen var jag och Osterman över till Oskar Ekman på lite mat, sjukt trevligt!! 

Men innan så var det tydligen cykelsovning för Ostermans del... 

Falun Tour Etapp 1 = Cykellycka

Idag var det första etappen av Främby Udde Falun Tour 2011.

Etappen var på 130 km och jag visste innan att det skulle bli kring 900 höjdmeter.

Med tanke på hur extremt lite (sammanfattning av julis träning kommer inom några dagar) jag cyklat den senaste tiden och att jag väggade igår så kändes det inte alls bra i morse.

När master bilen körde iväg och vi började trampa så rusade min puls upp till 90,5 % av max.
Å jag tror ni förstår att när jag såg det så insåg jag att denna dag kommer bli jobbig.

Mina tankar om denna tour har ändå varit att jag ska sola och fika mig igenom (se det som en grym träningsvecka), mina ben pallar för tillfället inte av så mycket mer, plus att jag är sjukt rädd om dem, vägrar att bli skadad igen.

När mastern släppte så såg jag alla rulla i väg och jag låg själv, och ja jag hade väl tänkt tanken ett par ggr om att jag förmodligen kommer att få ligga själv dessa 13 mil. Men hade väl ändå hoppats på att jag skulle kunna köra med några.

Sen kom Garry, och han skulle ha hand om fikagruppen och just då kom han med 3 andra cyklister och shit, jag fick panik, nog för att jag visste att jag är i usel form men att jag skulle hamna sist och knappt orka det hade jag väl inte riktigt tänkt. Hoppade på dem och strax därefter vek Garry av för att möta upp de som skulle köra fikarundan... PUH...

Jag låg då kvar med dessa herrar, två ifrån Eskilstuna och en ifrån Sandviken, snurrade på bra mellan oss i den lilla gruppen.

Sen kom vi till Bjursås och den värsta backen på hela touren, kom upp och rullade sakta vidare för att inte bränna mig, sedan blev vi en lite grupp som rullade vidare, men jag visste att jag skulle dö, mina ben var ju som spagetti ifrån start, och när vi hade cyklat ca 6 mil så orkade jag inte ligga kvar, låg själv i knappt en mil och sedan kom de andra ifatt (Eskilstuna, Sky, Gula tröjan, (mina smeknamn på dessa herrar), sky herren satt på en pinarello å gissa om jag var avis).
Höll ihop med dessa herrar nästan hela vägen in i emot mål.

Vi hade grymt bra väder, sol och 25 ° (om inte mer), så jag har lyckats med det jag skulle, sola och fika.
För första gången i mitt cykelliv (som har varat i ett år) så stannade jag i depåerna. Himla trevligt.
Lyckades även att öva på att dricka, aldrig druckit så mycket som jag drack idag =), å det behövdes vill jag lova!
Även nöjd med att jag kunde bidra med förningar =)

Kan väl kort och gott säga som så, om jag orkar cykla alla etapper så blir jag sjukt förvånad över min kropp.

Nu ser jag fram emot morgondagen och ännu en fin cykelrunda med sol och fika!
Å till alla som jag cyklade med idag, grymt bra kört!

Å om någon undrar vem som var först över mållnjen så var det Oskar Ekman, Osterman kom in som nr: 5. Bra jobbat!!!

Upphämtning vid Preem efter loppet, för avfärd emot Rättvik

Sen nu på kvällen så har jag och Osterman varit hem till R-vik igen, är Classic Car Week där och många av mina vänner är hemma. 

Inte för att Classic är min grej, men sjukt kul med mycket folk och mitt mission var ju att få äta langos!!

Så, vad gjorde vi om inte CYKLADE dit.. okej till Rättvik ifrån min mamma är väl inga problem, men HEM, 6 km uppför.. Yiiihhhaaaaa...

Egen fil, sjukt nice när alla andra får köa... :P

Min cykel är nog lite finare än bilen.. eller? ;-)

Jag mötte väggen...

Jag mötte väggen.... Jag mötte väggen... lalalallaalaaaaaaa

Ha ha ja i vilken ände ska man börja...

Äh vi tar det hela ifrån början..

Sist jag körde ett hårt pass var 9 juli, senaste veckan har jag inte suttit på cykeln över huvudtaget...

Men idag kände jag att... hmm.. ska man köra ett 5 dagars motionslopp med start imorgon så kan det ju vara bra att känna på benen lite...

Sagt och gjort..

Jag och Osterman (som oxå ska köra Falun Tour) gav oss i väg, å det kändes väl sådär.

Cyklade genom Tällberg och vidare till Leksand och Insjön. Besökte min mor på hennes jobb och
cyklade sedan hemåt via Rönnäs.

Lite glass i det fina vädret =)

Tanken var även att vi skulle köra upp emot Norr Lindberg, men jag var totalt död.
Herregud vad mina ben inte var pigga...

På vägen dit så kändes det hyfsat bra och min tanke var ju att det skulle kännas så mycket bättre på vägen hem... Men icke...

De sista kilometrarna som bara är uppför fick Osterman allt hjälpa mig, mina ben var som spagetti.

Fick ihop 7,5 mil och 700 höjdmeter, men det bästa av allt, det var en STOR SOL hela dagen så vädret var riktigt trevligt!!

Nu får man ju hoppas på att mina ben känner sig bättre inför imorgon.
Var nog tur att jag tog denna runda, men jag måste också bli bättre på att dricka...

250 ml är nog inte helt okej, när det var 25° och sol.... 

Sen ikväll var vi till Falun och försökte hämta nr lappar förgäves, lite halv dålig information om loppet, men jag hoppas de repar sig under veckan. Förra året så var det enligt rykten ett väldigt bra arrangemang!

Så imorgon är det etapp 1, start 10.00 och 130 km som ska avverkas...
Har en känsla av att alla etapper kommer bli fikarunda för min del.. =)